Huden är kroppens naturliga barriär mot mikroorganismer. Denna naturliga barriär skadas vid punktering av en AV-fistel eller AV-graft. Hos patienter med katetrar (antingen vid peritonealdialys eller hemodialys) skadas huden under införandet. Även senare finns det risk på grund av felaktig hantering vid till-/frånkoppling. Därför ägnas stor vikt åt hygieniska/aseptiska arbetsmetoder i hemdialysutbildning.
Med aseptisk avses alla åtgärder för att minska antalet sjukdomsalstrande mikroorganismer.
Målet med handhygien syftar till att minska antalet smittoämnen för att avsevärt minimera risken för infektion. Det finns två tekniker för handhygien: handtvätt (med tvål och vatten) och att gnugga händerna med handsprit. Utför alltid en av dem innan du vidtar någon åtgärd i samband med din behandling, särskilt:
Patienter med kronisk njursjukdom har högre risk för infektioner på grund av deras nedsatta immunförsvar.
Vaccination skyddar dig från att drabbas av allvarliga infektionssjukdomar genom att öka kroppens immunförsvar och stimulera produktion av specifika antikroppar. De är nödvändiga eftersom de hjälper kroppen att hitta och döda de specifika organismerna om du drabbas av sjukdom. Vid vaccinering kan du få en eller ett upprepat antal sprutor för att få ett tillräckligt immunförsvar. Vaccinationer leder till att risken för att människor insjuknar och smittar andra kan minskas avsevärt.
Många vacciner rekommenderas för den allmänna befolkningen, samt ytterligare några rekommenderas för patienter med kronisk njursjukdom. Vaccinationer mot influensa, pneumokocker, hepatit B och stelkramp/difteri är särskilt viktiga.
Vårdpersonalen hjälper dig att få dina vaccinationer. Ta om möjligt med dig ditt vaccinationskort när du besöker din läkare, eftersom du kanske också fått vaccinationer från andra läkare.
Som den viktigaste medlemmen i ditt vårdteam spelar du en nyckelroll när det gäller att förebygga eller åtgärda problem som kan leda till långsiktiga eller till och med livshotande komplikationer.
Du kan hjälpa till att förebygga komplikationer genom att:
Det finns tre olika typer av kärlaccess för hemodialys:
En AV-fistel skapas genom ett kirurgiskt ingrepp på den icke-dominanta sidan. Sammankoppling av artär och ven leder till ett högre blodflöde i venen samt att den växer till i storlek. Detta möjliggör regelbunden nålsättning. På grund av en lägre risk för komplikationer och bättre kliniska resultat är denna access att föredra vid hemodialys. Det tar vanligtvis sex till åtta veckor för fisteln att mogna innan den är redo att sätta nål i.
Om det är svårt att skapa en AV-fistel kan ett konstgjort AV-graft vara ett alternativ. Detta innebär att artären och venen kopplas samman med hjälp av en syntetiskt slang som opereras in under huden i armen. Till skillnad från med AV-fisteln kan den kanyleras redan efter två till tre veckor, men komplikationer som att blodet koagulerar i graftet eller infektioner kan förekomma oftare. Trots detta kangraftet hålla i flera år om de sköts väl.
En CDK är en silikonslang som placeras i ett stort blodkärl, vanligen jugularvenen nere på halsen. Detta invasiva ingrepp utförs normalt under lokalbedövning av en nefrolog eller röntgenläkare. CDK kan användas tillfälligt eller permanent.
Misslyckad kanylering med AV-fistlar och graft.
Efter en misslyckad kanylering kan ett hematom uppstå. Ett hematom är en lokal ansamling av blod, vanligtvis koagulerat, i vävnaden. Blod kan sippra in i den omgivande vävnaden, till exempel efter ett misslyckad nålstick. Stick om möjligt inte i detta område och låt det vila i flera dagar tills det ser bra ut igen. Glöm inte att informera din mottagning om du dialyserar hemma.
Om din AV-fistel eller ditt AV-graft är rött, svullet och/eller smärtar:
Har du ytterligare frågor om förberedelserna inför dialys?