”Hur kan vi erbjuda våra patienter bästa möjliga behandling?”

Innovativ styrka baserad på global expertis

I mars 2019 inrättade Fresenius Medical Care ett globalt medicinskt kontor för att förbättra företagets verksamhet inom patientfokuserad vård. Denna globala funktion är en viktig milstolpe på vägen mot att transformera hälso- och sjukvården världen över utifrån vår vertikalt integrerade affärsmodell.

Varje gång Len Usvyat besöker en dialysklinik ser han inte bara patienter och klinikpersonal, utan även data. De speciella ljuden på dialyskliniken, en patients senaste blodvärden – nästan alla aspekter av vardagen på kliniken kan omvandlas till numeriska fingeravtryck, vilket den kvalificerade ekonomen och vice Vd:n för tillämpad avancerad analys på Fresenius Medical Care förklarar.

Han har gjort utvärdering av data till sitt uppdrag: att använda siffrornas universella språk för att förbättra behandlingen för personer med njursjukdom. ”Jag älskar det faktum att bakom varje datauppsättning finns en patient med egna känslor och emotioner, vars tillstånd vi kan påverka positivt”, säger Usvyat.

Vi söker efter mönster i våra data som vi kan omvandla till användbara och genomförbara insikter för den medicinska personalen.

Len Usvyat
Vice VD för tillämpad avancerad analys Fresenius Medical Care

Usvyat leder ett team av epidemiologer, datorforskare, ingenjörer och farmakologer på Fresenius Medical Care. ”Mitt teams roll är att införa innovativa, databaserade lösningar i alla delar av vår organisation”, säger han. ”Vi söker efter mönster i våra data som vi kan omvandla till användbara och genomförbara insikter för den medicinska personalen.” Specialister på ”big data” använder datoralgoritmer för att beskriva och förutsäga hur en njursjukdom kommer att utvecklas och förändra dess inriktning till det bättre. Experterna beskriver dessa tre olika metoder som beskrivande, prediktiva och normativa analyser.

Usvyats team kan använda sig av en stor datapool: Fresenius Medical Care har tillgång till data från över 1,9 miljoner dialyspatienter, 1,7 miljarder laboratorietester och 500 miljoner genomförda dialysbehandlingar över hela världen. Dataforskarna analyserar dock inte bara traditionella hälsodata utan även mycket annan information, t.ex. väderprognoser, demografiska data och trafikdata. ”Det kanske inte verkar så först, men alla dessa data kan vara värdefulla för oss”, säger Usvyat. Datorerna använder sig av dessa spretande datauppsättningar för att hitta återkommande mönster, slående avvikelser eller tidigare okända samband.

Bättre behandlingsresultat för patienterna

Usvyat blir nästan upprymd när han talar om alla de sätt på vilka dessa medicinska data kan användas: ”i framtiden kommer vi att kunna behandla njursjukdom ännu mer effektivt, individuellt och exakt”, säger han med tillförsikt.

”Vi kommer att få se att smarta behandlingar tas fram som är skräddarsydda för varje patients individuella behov och egenskaper”, tillägger han. ”Det kommer att bli möjligt att ta fram anpassade behandlingar med hjälp av inte bara befintliga data från kliniska undersökningar, utan även värdefull realtidsinformation från träningsmätare, dialysmaskiner och andra enheter.”

Redan idag analyserar Usvyats team rutinmässigt hundratals datapunkter för att förutsäga vilka patienter som sannolikt kommer att behöva sjukhusvård och vilka som har en ökad infektionsrisk. Att undvika dessa händelser leder till förbättrade behandlingsresultat och ökad livskvalitet för patienterna, vilket också är fördelaktigt för hälsovårdssystemen.

Men uppgifterna är inte bara användbara för kliniska prognoser, de är också till hjälp i organisatoriska frågor: Trafikdata kan till exempel användas för att förbättra planeringen av vägar för klinikbesök eller hembesök hos patienter, och dataanalytikerna kan använda väderdata för att identifiera patienter som sannolikt inte kommer att komma på nästa dialysbesök på grund av ogynnsamma väderförhållanden där de bor. Data om en patients bostadssituation kan också användas för att fastställa om hemdialys kan vara ett rimligt behandlingsalternativ för patienten..

Nya möjligheter genom närmare samarbete

Hittills har Usvyats team främst arbetat med data från Nordamerika. Men liknande metoder används också i andra regioner, däribland Asien och Stillahavsområdet och Europa, liksom inom andra funktioner på Fresenius Medical Care, som Global forskning och utveckling och Global tillverkning, kvalitet och logistik.

Det globala medicinska kontoret (GMO) inrättades för att knyta samman specialister och forskningsprojekt runt om i världen, i syfte att göra det möjligt för experter att samarbeta närmare över nationsgränserna, lära av varandra och på så sätt gemensamt driva på klinisk innovation och omsätta den i verkliga praktiska tillämpningar. ”Detta öppnar upp lovande nya möjligheter för oss”, är Usvyat övertygad om. Hans team är en del av GMO.

GMO leds av Franklin W. Maddux, VD, som i många år varit Chief Medical Officer på Fresenius Medical Care North America. Han utsågs till Global Chief Medical Officer av styrelsen från och med början av 2020. Införlivandet av denna befattning i styrelsen betonar Fresenius Medical Cares förståelse av medicinsk vetenskap på global nivå som en nyckelfaktor för framgång. GMO:s verksamhetsområde sträcker sig långt bortom användningen av avancerade analyser och ”big data” för dialys – till exempel undersöker experterna också den läkande potentialen hos regenerativ medicin och den kliniska utvecklingen av effektiva läkemedel för njurpatienter. De avser att använda den kunskap och erfarenhet som förvärvats genom klinisk forskning världen över på ett effektivare sätt. I slutänden är målet att uppnå bästa möjliga behandlingsresultat för patienten.

Det globala medicinska kontoret

Fresenius Medical Care inrättade det globala medicinska kontoret i mars 2019 för att förbättra samarbetet och utbyta medicinsk kunskap över hela företaget och på så sätt uppnå högkvalitativa resultat för patienter i hela världen. Genom att ta med bolagets Global Chief Medical Officer i styrelsen betonar Fresenius Medical Care sitt åtagande att tillämpa klinisk vetenskap på en allt högre nivå.

Fresenius Medical Care bedriver verksamhet på över 4 073 dialyskliniker i cirka 50 länder. Som marknadsledare tillverkar företaget varannan dialysmaskin i hela världen. ”Njursjukdom är en global epidemi som belastar hälso- och sjukvårdssystemen runt om i världen”, förklarar Maddux. ”Som ett vertikalt integrerat, globalt aktivt hälsovårdsföretag är Fresenius Medical Care idealiskt positionerat för att dra nytta av och vidareutveckla de möjligheter som sammanlänkade data och innovativa lösningar erbjuder världen över.”

GMO-teamet publicerar regelbundet sina viktigaste resultat. År 2019 utvecklade gruppen också det första globala ramverket som fastställer prioriteringar för att förbättra kvaliteten och säkerheten inom patientvården i olika regioner. Detta utgör ytterligare ett steg mot att på lång sikt harmonisera och förbättra vårdkvaliteten i hela världen för människor med njursjukdom.

Det globala samarbetet i form av GMO innebär dock också utmaningar. ”Vi måste arbeta med ett brett utbud av hälso- och sjukvårdssystem runt om i världen”, säger Usvyat.

När det gäller ”big data” innebär detta framför allt en mycket komplex situation när det gäller tillgången på data”, tillägger han. Hälso- och sjukvårdsuppgifter och demografisk information samlas in, struktureras och organiseras på olika sätt i varje region. Dessutom måste gruppen beakta olika rättsliga krav vid arbete med gränsöverskridande projekt.

Algorithms as a natural part of health care

Algoritmer som en naturlig del av hälsovården

Dessutom ställs Usvyat ofta inför kontroversiella frågor under sitt arbete – till exempel frågan om datorer någonsin kommer att ersätta läkare och sjuksköterskor. ”Absolut inte” hävdar dataspecialisten. ”Vi kommer alltid att behöva mänsklig expertis för att se till att datorns beräkningar är meningsfulla och tolkas korrekt.” Även när hans team utvecklade sina matematiska modeller arbetade de i nära samarbete med läkare och klinisk personal för att bättre förstå deras behov. ”Vi vill hjälpa dem och ge dem ett verktyg som gör att de kan göra sitt jobb ännu bättre än förut”, säger Usvyat.

Usvyat tror att algoritmer kommer att bli en allt mer naturlig del av hälso- och sjukvården i framtiden och att vi gradvis kommer att vänja oss vid det. Men även han ser gränser när det gäller användningen av datorprognoser i den kliniska vardagen – som t.ex. mortalitetsberäkningar eller korrelationer som rör kön eller hudfärg. ”Vi måste vara extremt försiktiga och känsliga när vi hanterar etiskt relevanta frågor som dessa”, säger Usvyat. ”Men en sak är säker: Om vi använder de nya verktygen på ett klokt sätt kan vi förbättra våra patienters livskvalitet med bestående effekt.”

Relaterat innehåll

Till toppen: